http://www.iogt.se/iogt/hist.html more on Good Templar history: > > [IOGT-NTO loggo.] > > [Mvte med Godtemplar Orden.] > > Olof Bergstrvm, i mitten, grundade den fvrsta IOGT-logen i Sverige. > > Rvrelsens historia > > Innehell: > > * Den dldre nykterhetsrvrelsen * Ordenshusen > * Den nya * Studier och bibliotek > nykterhetsrvrelsen-IOGT * Brattsystemet > * Godtemplarordens program * Fvrbudsomrvstningen > * Svnderklyvningar och * Motboken avskaffas > sammanslagningar * Ungdomsfvrbundens > * Medlemmar och statistik framvdxt > * Mvten och ceremonier > * Rvrelsens sociala roll > > Den dldre nykterhetsrvrelsen > > [Detail of a alkoholdragon.] Under 1800-talet var > brdnnvinsdrickandet ett > stort socialt problem och hembrdnningen vkade kraftigt. > Ddrfvr bildades flera nykterhetsfvreningar under > 1830-talet, som drev ett halvabsolutistiskt program, > innebdrande avhellsamhet fren sprit och mettlighet i > bruket av andra alkoholhaltiga drycker. Centralfigur i > denna rvrelse var prosten Peter Wieselgren, som i flera > decennier reste runt och propagerade fvr nykterhet och > inspirerade till bildandet av nya nykterhetsfvreningar. > Den wieselgrenska nykterhetsrvrelsen var starkt fvrenad > med vdckelservrelsen, och bestod till stvrsta delen av > prdster och andra fvretrddare fvr de vvre samhdllsskikten. > Pe 1850-talet bvrjade rvrelsen snabbt ge tillbaka. > Pe 1850-talet bvrjade rvrelsen snabbt ge tillbaka. > [Index Knapp] > Den nya nykterhetsrvrelsen-IOGT > > Den 5 november 1879 bildade negra nykterhetsvdnner i > Gvteborg > en helt ny typ av nykterhetsfvrening. Under > baptistpredikanten Olof Bergstrvms ledning konstituerade > sig den fvrsta svenska logen nr 1 Klippan av International > Order of Good Templars, IOGT. Den hade i bvrjan ett 40-tal > medlemmar. > Olof Bergstrvm hade kommit i kontakt med godtemplarorden i > England och USA, ddr den etablerades pe 1850-talet. > Rvrelsens program var till skillnad fren den wieselgrenska > helt absolutistiskt, det vill sdga att var och en skulle > avhella sig fren rusdrycker, dven vl och vin, och den hade > en stark religivs underton som stod vdckelservrelsen ndra. > Fren Gvteborg gav sig Olof Bergstrvm ut pe agitationsresor > vver hela landet fvr att bilda fler loger. > vver hela landet fvr att bilda fler loger. > [Index Knapp] > Godtemplarordens program > > Godtemplarordens program var "fullstdndig avhellsamhet > fren rusdycker fvr individens vidkommande och fullstdndigt > fvrbud fvr statens vidkommande". Inom rvrelsen var > fullstdndig likstdllighet proklamerad, oavsett ras eller > hudfdrg, politisk uppfattning, samhdllsstdllning eller > kvn. > Kdnnetecknande fvr nykterhetsrvrelsen fram till > sekelskiftet var dock ett markant kristet inslag i > fvrkunnelsen som ockse eterfanns i sjdlva ordensritualen. > Man var ockse kritisk till den nya socialistiska > arbetarrvrelsen. > Propagandan gick ut pe att skrdmma drinkarna till > nykterhet och rddda andra fren att falla. Efterhand > inriktade man sig pe social upplysningsverksamhet, framfvr > allt av medicinsk natur. Fren sekelskiftet blev de > nykterhetspolitiska etgdrderna alltmer dominerande. Melet > var det alkoholfria samhdllet, medlet var det totala > rusdrycksfvrbudet. > rusdrycksfvrbudet. > [Index Knapp] > Svnderklyvningar och sammanslagningar > > Ndr IOGT infvrdes till Sverige var rvrelsen sedan negra er > splittrad i tve grenar, en amerikansk och en engelsk med > olika syn pe om svarta skulle fe vara medlemmar, och med > negot olika religivsa uppfattningar. Efter sina respektive > ordfvranden har de kallats Hickmaniter och Maliniter. Beda > ordnarna infvrdes till Sverige. Inre strider och en kamp > om nya medlemmar och en tdvlan att etablera nya loger > karakteriserade rvrelsen under dess fvrsta tid. 1887 > enades Godtemplarrvrelsen men splittrades pe nytt eret > ddrpe, de av en mer kristligt konservativ grupp instiftade > Nationalgodtemplarorden, NGTO. Pe 1880-talet infvrdes > ockse Templarorden, TO, som i USA brutit sig loss ur IOGT. > 1922 fvrenades NGTO och TO i Nationaltemplarorden, NTO och > 1970 slogs sedan IOGT och NTO ihop till IOGT-NTO. > 1896 hade en radikal grupp bildat nykterhetsorden > Verdandi, NOV, som knvt an till arbetarrvrelsen och inte > hade negra religivsa inslag. Flera stora yrkesgrupper > bildade i bvrjan av seklet egna nykterhetsfvreningar, > bland annat jdrnvdgstjdnstemdnnen och ldrarna. Ble bandet, > som infvrts 1883, hade en mer religivs prdgel, liksom Vita > bandet, en nykterhetsorganisation endast fvr kvinnor, > infvrt 1890. Motorfvrarnas helnykterhetsfvrbund, MHF, > bildades 1926. IOGT, NGTO och TO hade tidigare bildat egna > ungdomsfvreningar av vilka IOGTs SGU blev det mest > betydande. > betydande. > [Index Knapp] > Medlemmar och statistik > > Er 1880 hade Godtemplarorden cirka 1 600 medlemmar, tio er > senare drygt 40 000. Er 1910 stod godtemplarrvrelsen > numerdrt pe sin hvjdpunkt med 160 000 medlemmar, > motsvarande ndrmare 3 procent av landets befolkning. Hela > nykterhetsrvrelsen, det vill sdga NGTO, TO och andra > nykterhetsfvreningar rdknade omkring 330 000 medlemmar. > Efter fvrbudsomrvstningen 1922 gick medlemsantalet ner och > har sedan dess minskat i de egentliga > nykterhetsfvreningarna. IOGT-NTO-rvrelsen, det vill sdga > IOGT-NTO, Ungdomens nykterhetsfvrbund, IOGT-NTO:s > Juniorfvrbund och Nykterhetsrvrelsens Scoutfvrbund > omfattar i dag cirka 85000 medlemmar. > Till skillnad fren den tidigare nykterhetsrvrelsen > dominerades godtemplarrvrelsen av ett socialt mellanskikt, > hantverkare, smefvretagare, arbetare och bvnder. Den blev > pe se sdtt bredare och mer folkligt fvrankrad och en stor > del av den negot senare framvdxande arbetarrvrelsens > fvregengsmdn rekryterades fren godtemplarrvrelsens led. > fvregengsmdn rekryterades fren godtemplarrvrelsens led. > [Index Knapp] > Mvten och ceremonier > > Till en bvrjan var mvtena hvgtidliga, hade en religivs > prdgel och utmdrkte sig fvr stor noggrannhet i det > rituella arbetet. Fvljandet av ritualen, ddr arbetsordning > och ceremonier fanns fvrestavade, underldttade ockse > tjdnstemdnnens framtrddande infvr logemedlemmarna. > Logens tjdnstemdn ledde mvtena. De valdes kvartalsvis, > vilket mvjliggjorde fvr flertalet medlemmar att vdljas. > Man efterstrdvade ockse rotation pe dmbetena, se att se > menga som mvjligt skulle fe ldra sig mvtesteknik. Detta > var en viktig skola fvr demokratin och kvinnor kunde > vdljas till alla dmbeten, lengt innan kvinnorna fick > rvstrdtt i riksdagsvalen. > Under mvtena bars regalier - ordenstecken. > Godtemplarordens regalier utgjordes av band eller > halsomhdngen - kragar. Fdrgerna var olika fvr de olika > graderna. Fvrsta gradens fdrg var vit, andra ble, tredje > purpur. Tjdnstemannaregalierna var scharlakansrvda med en > gul berd eller frans. > En sdrskild dignitet vilade vver intagningsceremonin. > Under det fvrsta skedet fvrekom intagningar vid ndstan > varje mvte, senare vid sdrskilda intagningsmvten. Under > vdlkomstseng infvrdes kandidaterna i logerummet. Med hvgra > handen pe hjdrtat avlades nykterhetslvftet och omslutna av > logemedlemmarna i ring hand i hand blev de upptagna i > syskonkedjan. > Fvrutom det ritualenliga arbetet fanns punkten dagens > program pe dagordningen. Mycket teater, musik och seng > fvrekom. Ett annat viktigt inslag var diskussioner med > avsikt att vva medlemmarna att tala offentligt och > argumentera fvr att fvra nykterhetsarbetet framet. Det var > dock inte endast nykterhetsfregor som dryftades, utan ofta > filosofiska, etiska och politiska dmnen. > filosofiska, etiska och politiska dmnen. > [Index Knapp] > Rvrelsens sociala roll > > Som andra folkrvrelser har godtemplarrvrelsen pe menga > sdtt spelat en viktig roll fvr sina medlemmar. Inom ordern > var man brvder och systrar lengt innan de demokratiska > idierna slagit rot i det svenska samhdllet. Det var en > skola i demokrati och mvtesteknik som fvrde fram menga > medlemmar till politiska poster och andra viktiga > befattningar i samhdllet. > Det var i logena man hade sina vdnner och det var ofta ddr > man mvtte kdrleken. Det var ockse ofta logena som ordnade > de enda nvjena pe mindre orter, med bland annat teater, > danstillstdllningar och senare biografverksamhet. > danstillstdllningar och senare biografverksamhet. > [Index Knapp] > Ordenshusen > > Den 4 december 1881 invigdes Sveriges fvrsta ordenshus, > byggt av logen nr 2 Filadelfia i Arboga. Ddrefter byggdes > menga fler ordenshus runt om i hela Sverige. Det var > viktigt fvr logerna att ha egna lokaler, se att de fritt > kunde bedriva sin verksamhet. Man behvvde lokaler fvr > mvten, fvredrag och nvjen, men ockse fvr kurser, > studiecirklar och biblioteksverksamhet. > studiecirklar och biblioteksverksamhet. > [Index Knapp] > Studier och bibliotek > > Folkbildning var viktig fvr nykterhetsrvrelsen. Man > anordnade fvreldsningar, men man utvecklade ockse det vi > kallar studiecirklar. Dessa utarbetades av Oscar Olsson > under 1900-talets fvrsta er och skulle beste av en > kamratkrets som samlades kring boken fvr att hjdlpas et > att ne kunskap. > Viktigt fvr studiecirkelverksamheten var tillgengen till > bvcker. Ddrfvr inrdttade menga loger egna bibliotek i sina > ordenshus, ddr man till en bvrjan lenade ut bvcker till > medlemmarna, senare dven till allmdnheten. > Man skaffade sig ockse egna folkhvgskolor. Wendelsberg > hvrde till NTO och Tollare till IOGT. De dr fortfarande i > IOGT-NTO-rvrelsens dgo. > IOGT-NTO-rvrelsens dgo. > [Index Knapp] > Brattsystemet > > Under 1890-talet hade flera motioner om ett > brdnnvinsfvrbud avslagits i riksdagen, den fvrsta om ett > absolut rusdrycksfvrbud 1907. Rvstsiffrorna och de goda > erfarenheterna fren det tempordra rusdrycksfvrbudet under > storstrejken 1909 visade att det fanns ett visst gehvr fvr > ett rusdrycksfvrbud. Hvsten 1909 anordnade Sveriges > Nykterhetssdllskaps representantfvrsamling en frivillig > allmdn rvstning. Ndra tve miljoner deltog, av dessa var 99 > procent fvr ett fvrbud, det vill sdga 56 procent av hela > landets befolkning. > Erfarenheterna av detta ledde till att riksdagen bvrjade > utreda fregan om en begrdnsning av fvrsdljning, vilket se > smeningom resulterade i det kommunala vetot 1917, de > kommunerna fick mvjlighet att fvrbjuda fvrsdljning och > utskdnkning av alkoholhaltiga drycker. > Ett annat resultat var det se kallade brattsystemet, som > ockse infvrdes 1917. Varje kvpare meste hddanefter ha en > motbok, ddr inkvpen infvrdes. Bakom fvrslaget stod Ivan > Bratt, ldkare och socialpolitiker i Stockholm, som redan > 1913 infvrt en individuell ransonering och registrering av > inkvpen som chef fvr det nybildade AB Stockholmssystemet. > 1923 blev han chef fvr det nyinrdttade AB Vin- och > Spritcentralen. > Spritcentralen. > [Index Knapp] > Fvrbudsomrvstningen > > Ett totalt rusdrycksfvrbud var ett av IOGTs och den > organiserade nykterhetsrvrelsens stora mel. In pe det nya > seklet drevs en herd politik fvr att pe olika sdtt > begrdnsa produktion och fvrsdljning, helst stoppa den > helt. Fregan kulminerade med fvrbudsomrvstningen 27 > augusti 1922, de svenska folket i landets fvrsta allmdnna > folkomrvstning hade att sdga ja eller nej till ett totalt > fvrbud mot rusdrycker. Fvrbudsmotstendarna segrade med 51 > procent mot 49 procent av de ndrmare tve miljoner avgivna > rvsterna. Efter nederlaget i fvrbudsomrvstningen satsade > nykterhetsrvrelsen mer pe uttalad upplysnings- och > informationsarbete och inriktade sig pe en mjukare, > reformistisk nykterhetspolitik. Fvrsdljning och konsumtion > begrdnsades genom brattsystemet och en hvg prispolitik. > begrdnsades genom brattsystemet och en hvg prispolitik. > [Index Knapp] > Motboken avskaffas > > Motbokssystemet blev aldrig populdrt, vare sig bland > konsumenter eller fvrbudsvdnner. De senare hdvdade att > motboken skapade ett psykologiskt tryck att ta ut full > ranson, dven om man inte brydde sig om sprit. > Fylleristatistiken ansegs ockse visa att motboken inte > frdmjade nykterheten. 1955 slopades motboken och dven > vissa andra restriktioner mildrades, bland annat sldpptes > starkvlet fritt. > starkvlet fritt. > [Index Knapp] > Ungdomsfvrbundens framvdxt > > Under 1900-talets fvrsta decennium bildades inom de > devarande tre ordnarna ungdomsfvrbund. Fvrst ut var NGTOs > Heimdal. Det hela bvrjade med "Unga brvders > diskussionsklubb", som bildades i Vrebro 1897. Det var som > namnet antyder en sammanslutning endast fvr mdn. Syftet > var att ge "en bdttre utdaning fvr parlamentarisk > verksamhet". 1898 antog klubben namnet Heimdal. 1899 > vdlkomnades dven kvinnor som medlemmar. Efterhand bildades > klubbar pe fler orter, och den 7-8 april 1901 bildades i > Gvteborg Ungdomsfvrbundet Heimdal inom NGTO. Det till IOGT > hvrande SGU, Sveriges Godtemplares Ungdomsfvrbund, > bildades den 15 april 1906 i Stockholm. TU, Templarnas > Ungdomsfvrbund, bildades 1908. Ungdomsfvrbunden blev under > de fvrsta decennierna aldrig riktigt stora medlemsmdssigt. > De flesta av medlemmarna som var att rdkna som ungdomar > stannade kvar i vuxenfvreningarna. Det enda som blev > negorlunda stort var SGU. Ett tungt vdgande skdl till att > man ville bilda egna ungdomsfvrbund var att man var > kritisk till arbetsformerna. Det var anvdndandet av > regalier och ceremonier vid mvtena som man ville slippa. > Man ville ockse dgna sig et aktiviteter som ogillades av > de dldre, sesom danslekar och idrott. Ndr IOGT och NTO > peskhelgen 1970 ger samman, bildar ungdomsfvrbunden > Ungdomens Nykterhetsfvrbund, UNF. > Ungdomens Nykterhetsfvrbund, UNF. > [Index Knapp] > > [IOGT-bar]