http://www.iogt.se/iogt/hist.html
more on Good Templar history:
>
> [IOGT-NTO loggo.]
>
> [Mvte med Godtemplar Orden.]
>
> Olof Bergstrvm, i mitten, grundade den fvrsta IOGT-logen i Sverige.
>
> Rvrelsens historia
>
> Innehell:
>
> * Den dldre nykterhetsrvrelsen * Ordenshusen
> * Den nya * Studier och bibliotek
> nykterhetsrvrelsen-IOGT * Brattsystemet
> * Godtemplarordens program * Fvrbudsomrvstningen
> * Svnderklyvningar och * Motboken avskaffas
> sammanslagningar * Ungdomsfvrbundens
> * Medlemmar och statistik framvdxt
> * Mvten och ceremonier
> * Rvrelsens sociala roll
>
> Den dldre nykterhetsrvrelsen
>
> [Detail of a alkoholdragon.] Under 1800-talet var
> brdnnvinsdrickandet ett
> stort socialt problem och hembrdnningen vkade kraftigt.
> Ddrfvr bildades flera nykterhetsfvreningar under
> 1830-talet, som drev ett halvabsolutistiskt program,
> innebdrande avhellsamhet fren sprit och mettlighet i
> bruket av andra alkoholhaltiga drycker. Centralfigur i
> denna rvrelse var prosten Peter Wieselgren, som i flera
> decennier reste runt och propagerade fvr nykterhet och
> inspirerade till bildandet av nya nykterhetsfvreningar.
> Den wieselgrenska nykterhetsrvrelsen var starkt fvrenad
> med vdckelservrelsen, och bestod till stvrsta delen av
> prdster och andra fvretrddare fvr de vvre samhdllsskikten.
> Pe 1850-talet bvrjade rvrelsen snabbt ge tillbaka.
> Pe 1850-talet bvrjade rvrelsen snabbt ge tillbaka.
> [Index Knapp]
> Den nya nykterhetsrvrelsen-IOGT
>
> Den 5 november 1879 bildade negra nykterhetsvdnner i
> Gvteborg
> en helt ny typ av nykterhetsfvrening. Under
> baptistpredikanten Olof Bergstrvms ledning konstituerade
> sig den fvrsta svenska logen nr 1 Klippan av International
> Order of Good Templars, IOGT. Den hade i bvrjan ett 40-tal
> medlemmar.
> Olof Bergstrvm hade kommit i kontakt med godtemplarorden i
> England och USA, ddr den etablerades pe 1850-talet.
> Rvrelsens program var till skillnad fren den wieselgrenska
> helt absolutistiskt, det vill sdga att var och en skulle
> avhella sig fren rusdrycker, dven vl och vin, och den hade
> en stark religivs underton som stod vdckelservrelsen ndra.
> Fren Gvteborg gav sig Olof Bergstrvm ut pe agitationsresor
> vver hela landet fvr att bilda fler loger.
> vver hela landet fvr att bilda fler loger.
> [Index Knapp]
> Godtemplarordens program
>
> Godtemplarordens program var "fullstdndig avhellsamhet
> fren rusdycker fvr individens vidkommande och fullstdndigt
> fvrbud fvr statens vidkommande". Inom rvrelsen var
> fullstdndig likstdllighet proklamerad, oavsett ras eller
> hudfdrg, politisk uppfattning, samhdllsstdllning eller
> kvn.
> Kdnnetecknande fvr nykterhetsrvrelsen fram till
> sekelskiftet var dock ett markant kristet inslag i
> fvrkunnelsen som ockse eterfanns i sjdlva ordensritualen.
> Man var ockse kritisk till den nya socialistiska
> arbetarrvrelsen.
> Propagandan gick ut pe att skrdmma drinkarna till
> nykterhet och rddda andra fren att falla. Efterhand
> inriktade man sig pe social upplysningsverksamhet, framfvr
> allt av medicinsk natur. Fren sekelskiftet blev de
> nykterhetspolitiska etgdrderna alltmer dominerande. Melet
> var det alkoholfria samhdllet, medlet var det totala
> rusdrycksfvrbudet.
> rusdrycksfvrbudet.
> [Index Knapp]
> Svnderklyvningar och sammanslagningar
>
> Ndr IOGT infvrdes till Sverige var rvrelsen sedan negra er
> splittrad i tve grenar, en amerikansk och en engelsk med
> olika syn pe om svarta skulle fe vara medlemmar, och med
> negot olika religivsa uppfattningar. Efter sina respektive
> ordfvranden har de kallats Hickmaniter och Maliniter. Beda
> ordnarna infvrdes till Sverige. Inre strider och en kamp
> om nya medlemmar och en tdvlan att etablera nya loger
> karakteriserade rvrelsen under dess fvrsta tid. 1887
> enades Godtemplarrvrelsen men splittrades pe nytt eret
> ddrpe, de av en mer kristligt konservativ grupp instiftade
> Nationalgodtemplarorden, NGTO. Pe 1880-talet infvrdes
> ockse Templarorden, TO, som i USA brutit sig loss ur IOGT.
> 1922 fvrenades NGTO och TO i Nationaltemplarorden, NTO och
> 1970 slogs sedan IOGT och NTO ihop till IOGT-NTO.
> 1896 hade en radikal grupp bildat nykterhetsorden
> Verdandi, NOV, som knvt an till arbetarrvrelsen och inte
> hade negra religivsa inslag. Flera stora yrkesgrupper
> bildade i bvrjan av seklet egna nykterhetsfvreningar,
> bland annat jdrnvdgstjdnstemdnnen och ldrarna. Ble bandet,
> som infvrts 1883, hade en mer religivs prdgel, liksom Vita
> bandet, en nykterhetsorganisation endast fvr kvinnor,
> infvrt 1890. Motorfvrarnas helnykterhetsfvrbund, MHF,
> bildades 1926. IOGT, NGTO och TO hade tidigare bildat egna
> ungdomsfvreningar av vilka IOGTs SGU blev det mest
> betydande.
> betydande.
> [Index Knapp]
> Medlemmar och statistik
>
> Er 1880 hade Godtemplarorden cirka 1 600 medlemmar, tio er
> senare drygt 40 000. Er 1910 stod godtemplarrvrelsen
> numerdrt pe sin hvjdpunkt med 160 000 medlemmar,
> motsvarande ndrmare 3 procent av landets befolkning. Hela
> nykterhetsrvrelsen, det vill sdga NGTO, TO och andra
> nykterhetsfvreningar rdknade omkring 330 000 medlemmar.
> Efter fvrbudsomrvstningen 1922 gick medlemsantalet ner och
> har sedan dess minskat i de egentliga
> nykterhetsfvreningarna. IOGT-NTO-rvrelsen, det vill sdga
> IOGT-NTO, Ungdomens nykterhetsfvrbund, IOGT-NTO:s
> Juniorfvrbund och Nykterhetsrvrelsens Scoutfvrbund
> omfattar i dag cirka 85000 medlemmar.
> Till skillnad fren den tidigare nykterhetsrvrelsen
> dominerades godtemplarrvrelsen av ett socialt mellanskikt,
> hantverkare, smefvretagare, arbetare och bvnder. Den blev
> pe se sdtt bredare och mer folkligt fvrankrad och en stor
> del av den negot senare framvdxande arbetarrvrelsens
> fvregengsmdn rekryterades fren godtemplarrvrelsens led.
> fvregengsmdn rekryterades fren godtemplarrvrelsens led.
> [Index Knapp]
> Mvten och ceremonier
>
> Till en bvrjan var mvtena hvgtidliga, hade en religivs
> prdgel och utmdrkte sig fvr stor noggrannhet i det
> rituella arbetet. Fvljandet av ritualen, ddr arbetsordning
> och ceremonier fanns fvrestavade, underldttade ockse
> tjdnstemdnnens framtrddande infvr logemedlemmarna.
> Logens tjdnstemdn ledde mvtena. De valdes kvartalsvis,
> vilket mvjliggjorde fvr flertalet medlemmar att vdljas.
> Man efterstrdvade ockse rotation pe dmbetena, se att se
> menga som mvjligt skulle fe ldra sig mvtesteknik. Detta
> var en viktig skola fvr demokratin och kvinnor kunde
> vdljas till alla dmbeten, lengt innan kvinnorna fick
> rvstrdtt i riksdagsvalen.
> Under mvtena bars regalier - ordenstecken.
> Godtemplarordens regalier utgjordes av band eller
> halsomhdngen - kragar. Fdrgerna var olika fvr de olika
> graderna. Fvrsta gradens fdrg var vit, andra ble, tredje
> purpur. Tjdnstemannaregalierna var scharlakansrvda med en
> gul berd eller frans.
> En sdrskild dignitet vilade vver intagningsceremonin.
> Under det fvrsta skedet fvrekom intagningar vid ndstan
> varje mvte, senare vid sdrskilda intagningsmvten. Under
> vdlkomstseng infvrdes kandidaterna i logerummet. Med hvgra
> handen pe hjdrtat avlades nykterhetslvftet och omslutna av
> logemedlemmarna i ring hand i hand blev de upptagna i
> syskonkedjan.
> Fvrutom det ritualenliga arbetet fanns punkten dagens
> program pe dagordningen. Mycket teater, musik och seng
> fvrekom. Ett annat viktigt inslag var diskussioner med
> avsikt att vva medlemmarna att tala offentligt och
> argumentera fvr att fvra nykterhetsarbetet framet. Det var
> dock inte endast nykterhetsfregor som dryftades, utan ofta
> filosofiska, etiska och politiska dmnen.
> filosofiska, etiska och politiska dmnen.
> [Index Knapp]
> Rvrelsens sociala roll
>
> Som andra folkrvrelser har godtemplarrvrelsen pe menga
> sdtt spelat en viktig roll fvr sina medlemmar. Inom ordern
> var man brvder och systrar lengt innan de demokratiska
> idierna slagit rot i det svenska samhdllet. Det var en
> skola i demokrati och mvtesteknik som fvrde fram menga
> medlemmar till politiska poster och andra viktiga
> befattningar i samhdllet.
> Det var i logena man hade sina vdnner och det var ofta ddr
> man mvtte kdrleken. Det var ockse ofta logena som ordnade
> de enda nvjena pe mindre orter, med bland annat teater,
> danstillstdllningar och senare biografverksamhet.
> danstillstdllningar och senare biografverksamhet.
> [Index Knapp]
> Ordenshusen
>
> Den 4 december 1881 invigdes Sveriges fvrsta ordenshus,
> byggt av logen nr 2 Filadelfia i Arboga. Ddrefter byggdes
> menga fler ordenshus runt om i hela Sverige. Det var
> viktigt fvr logerna att ha egna lokaler, se att de fritt
> kunde bedriva sin verksamhet. Man behvvde lokaler fvr
> mvten, fvredrag och nvjen, men ockse fvr kurser,
> studiecirklar och biblioteksverksamhet.
> studiecirklar och biblioteksverksamhet.
> [Index Knapp]
> Studier och bibliotek
>
> Folkbildning var viktig fvr nykterhetsrvrelsen. Man
> anordnade fvreldsningar, men man utvecklade ockse det vi
> kallar studiecirklar. Dessa utarbetades av Oscar Olsson
> under 1900-talets fvrsta er och skulle beste av en
> kamratkrets som samlades kring boken fvr att hjdlpas et
> att ne kunskap.
> Viktigt fvr studiecirkelverksamheten var tillgengen till
> bvcker. Ddrfvr inrdttade menga loger egna bibliotek i sina
> ordenshus, ddr man till en bvrjan lenade ut bvcker till
> medlemmarna, senare dven till allmdnheten.
> Man skaffade sig ockse egna folkhvgskolor. Wendelsberg
> hvrde till NTO och Tollare till IOGT. De dr fortfarande i
> IOGT-NTO-rvrelsens dgo.
> IOGT-NTO-rvrelsens dgo.
> [Index Knapp]
> Brattsystemet
>
> Under 1890-talet hade flera motioner om ett
> brdnnvinsfvrbud avslagits i riksdagen, den fvrsta om ett
> absolut rusdrycksfvrbud 1907. Rvstsiffrorna och de goda
> erfarenheterna fren det tempordra rusdrycksfvrbudet under
> storstrejken 1909 visade att det fanns ett visst gehvr fvr
> ett rusdrycksfvrbud. Hvsten 1909 anordnade Sveriges
> Nykterhetssdllskaps representantfvrsamling en frivillig
> allmdn rvstning. Ndra tve miljoner deltog, av dessa var 99
> procent fvr ett fvrbud, det vill sdga 56 procent av hela
> landets befolkning.
> Erfarenheterna av detta ledde till att riksdagen bvrjade
> utreda fregan om en begrdnsning av fvrsdljning, vilket se
> smeningom resulterade i det kommunala vetot 1917, de
> kommunerna fick mvjlighet att fvrbjuda fvrsdljning och
> utskdnkning av alkoholhaltiga drycker.
> Ett annat resultat var det se kallade brattsystemet, som
> ockse infvrdes 1917. Varje kvpare meste hddanefter ha en
> motbok, ddr inkvpen infvrdes. Bakom fvrslaget stod Ivan
> Bratt, ldkare och socialpolitiker i Stockholm, som redan
> 1913 infvrt en individuell ransonering och registrering av
> inkvpen som chef fvr det nybildade AB Stockholmssystemet.
> 1923 blev han chef fvr det nyinrdttade AB Vin- och
> Spritcentralen.
> Spritcentralen.
> [Index Knapp]
> Fvrbudsomrvstningen
>
> Ett totalt rusdrycksfvrbud var ett av IOGTs och den
> organiserade nykterhetsrvrelsens stora mel. In pe det nya
> seklet drevs en herd politik fvr att pe olika sdtt
> begrdnsa produktion och fvrsdljning, helst stoppa den
> helt. Fregan kulminerade med fvrbudsomrvstningen 27
> augusti 1922, de svenska folket i landets fvrsta allmdnna
> folkomrvstning hade att sdga ja eller nej till ett totalt
> fvrbud mot rusdrycker. Fvrbudsmotstendarna segrade med 51
> procent mot 49 procent av de ndrmare tve miljoner avgivna
> rvsterna. Efter nederlaget i fvrbudsomrvstningen satsade
> nykterhetsrvrelsen mer pe uttalad upplysnings- och
> informationsarbete och inriktade sig pe en mjukare,
> reformistisk nykterhetspolitik. Fvrsdljning och konsumtion
> begrdnsades genom brattsystemet och en hvg prispolitik.
> begrdnsades genom brattsystemet och en hvg prispolitik.
> [Index Knapp]
> Motboken avskaffas
>
> Motbokssystemet blev aldrig populdrt, vare sig bland
> konsumenter eller fvrbudsvdnner. De senare hdvdade att
> motboken skapade ett psykologiskt tryck att ta ut full
> ranson, dven om man inte brydde sig om sprit.
> Fylleristatistiken ansegs ockse visa att motboken inte
> frdmjade nykterheten. 1955 slopades motboken och dven
> vissa andra restriktioner mildrades, bland annat sldpptes
> starkvlet fritt.
> starkvlet fritt.
> [Index Knapp]
> Ungdomsfvrbundens framvdxt
>
> Under 1900-talets fvrsta decennium bildades inom de
> devarande tre ordnarna ungdomsfvrbund. Fvrst ut var NGTOs
> Heimdal. Det hela bvrjade med "Unga brvders
> diskussionsklubb", som bildades i Vrebro 1897. Det var som
> namnet antyder en sammanslutning endast fvr mdn. Syftet
> var att ge "en bdttre utdaning fvr parlamentarisk
> verksamhet". 1898 antog klubben namnet Heimdal. 1899
> vdlkomnades dven kvinnor som medlemmar. Efterhand bildades
> klubbar pe fler orter, och den 7-8 april 1901 bildades i
> Gvteborg Ungdomsfvrbundet Heimdal inom NGTO. Det till IOGT
> hvrande SGU, Sveriges Godtemplares Ungdomsfvrbund,
> bildades den 15 april 1906 i Stockholm. TU, Templarnas
> Ungdomsfvrbund, bildades 1908. Ungdomsfvrbunden blev under
> de fvrsta decennierna aldrig riktigt stora medlemsmdssigt.
> De flesta av medlemmarna som var att rdkna som ungdomar
> stannade kvar i vuxenfvreningarna. Det enda som blev
> negorlunda stort var SGU. Ett tungt vdgande skdl till att
> man ville bilda egna ungdomsfvrbund var att man var
> kritisk till arbetsformerna. Det var anvdndandet av
> regalier och ceremonier vid mvtena som man ville slippa.
> Man ville ockse dgna sig et aktiviteter som ogillades av
> de dldre, sesom danslekar och idrott. Ndr IOGT och NTO
> peskhelgen 1970 ger samman, bildar ungdomsfvrbunden
> Ungdomens Nykterhetsfvrbund, UNF.
> Ungdomens Nykterhetsfvrbund, UNF.
> [Index Knapp]
>
> [IOGT-bar]
|
